Mat & Dryck
En intressant aspekt pĂ„ vad landets matkultur har att erbjuda Ă€r att spĂ„ra namnet Maltas ursprung. Vissa hĂ€vdar att namnet kommer frĂ„n grekernas ord âmeliteâ som betyder honung. Andra hĂ€vdar att det kommer frĂ„n feniciernas ord âmalethâ som betyder tillflyktsort. Detta Ă€r inte de enda antagandena men indikerar att mĂ„nga olika kulturer har pĂ„verkat Malta och gör det svĂ„rt att ange dess direkta ursprung. SĂ„ Ă€ven för den kulinariska kunskapen. Influenser kommer ifrĂ„n Storbritannien, Grekland, Tunisien och Ă€ven Frankrike. Men en av de starkaste influenserna kommer ifrĂ„n Italien och Sicilien. Ett tecken pĂ„ detta Ă€r att pĂ„ Malta görs en lokal slags pasta, ravjul.NationalrĂ€tten för Malta Ă€r kaninstuvning, sĂ„ kallad fenkata. PopulĂ€r Ă€r Ă€ven bragoli (köttgryta i tomatsĂ„s) och Helwa. Men alltmer vanligare i dag, mycket pĂ„ grund av trycket frĂ„n turister, Ă€r ett skifte frĂ„n lĂ„ngsam mat preparerad pĂ„ maltesiska produkter och vis till mer snabbmat. Det finns numer ett stort utbud av en rad internationella restauranger i de flesta byar.
Med hela landet omringat av vatten ter det sig naturligt att fisk ofta har stÄtt pÄ menyn, och detta Àr lÀtt Àven i dag att fÄ sig nÄgot frÄn havet.
KÀnt Àven i Sverige Àr det hÄrda malteser brödet. PÄ Malta Àr detta vÀldigt omtyckt och populÀrt att ta med sig till stranden som bas för luncher med exempelvis tonfisk.
En stor del av Malta Àr fortfarande i dag inriktat pÄ jordbruk. Typiska produkter Àr pÀron, tomater i alla dess former (soltorkade Àr en specialitet), fikon, gröna bönor och vindruvor. Gröna bönorna mosas och görs till en dippsÄs kallad bigilla. Vindruvorna antyder Àven att Malteserna gör vin och bÄde det vita och röda hÄller hög klass och kopplar Äterigen tillbaka till Italien.